Nu lider året mot sitt slut. Det kan sammanfattas som ett fantastiskt doulaår med många riktigt lyckade förlossningar som förväntades bli svåra men som blev över förväntan. Många nya lärdomar, ni födande och ammande lär oss, mig och Vicky, SÅ mycket. En outtömlig källa av erfarenheter som ni gärna delar och vi suger åt oss och försöker dela vidare av.
Avslutar året med lite visa ord som Vicky påminde mig om att Susanna Heli nyligen delade. Jag fick Profeten av min mamma när vi (jag och Alex) blev föräldrar första gången.
Om barnen
En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade:
”Tala till oss om barnen.”
Och han sade:
Ert barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men är inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka, ens i era drömmar.
Ni må sträva att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som har flytt.
Ni är de bågar, från vilka era barn skickas ut som levande pilar.
Bågskytten ser målet på det oändligas stig och Han böjer dig med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt.
Låt dig i glädje böjas i Bågskyttens hand.
Ty liksom Han älskar pilen, som flyger, älskar Han också bågen, som är stadig.
av Khalil Gibran ur Profeten