I helgen fick jag rycka in för en kollega. Bara åka hem till en mamma en stund och vara där. Lugna och prata lite. Andas och vara tung. Lite frön fick mamman i öronen också.
Vi pratade om det här med smärta i vår kultur. Om hur vi är vana att alltid ta bort minsta lilla smärta med ett piller. Vi tar generellt inte emot smärtan och tar oss igenom den. Det är givetvis olika från person till person men vi satt och jämförde med en annan kultur och diskuterade kring det.
Mamman slappnade av så fint och var så tung att jag lämnade de blivande föräldrarna med lite starkare verkar än innan men vid godare mod. 🙂