I mörkaste natten körde jag till nästa sjukhus på min lilla lista. Det var en mamma som skulle blivit igångsatt nästa morgon men tänk vad kroppen kan vara finurlig, den startade alldeles själv!
Hon var så lugn och avslappnad och använde akupunktur (tror hon hade nio nålar som mest!) och TENS (Cefar, I love you!) som ingen annan, det funkade makalöst!
Det var mycket kärlek och den stora belöningen kom tillslut i skepnad av en sagolik liten gosse.
Jag for hem igen i ösregn och kolmörker, då är det tur att det finns bra musik som kan liva upp en trött doula i bilen! Hög musik. : )